Hej, Hello, Merhaba!
Det är mycket i mitt liv nu som kretsar kring Turkiet.
Min pojkvän Oguz är från Istanbul, Turkiet. Så jag åker ganska ofta dit. Jag och Sanna har börjat plugga turkiska på folkuniversitetet. Turkiska är svårt och jag har så lite tålamod :P Jag hade helst velat läsa en vecka och sen kunnat prata flytande. Men det fungerar inte riktigt så.
TE.... Ja vad ska man säga.. har blivit beroende. Yoghurt.... Ja det fungerar till allt.
Hur går det att vara tillsammans med en turk, undrar många! Det går jättebra. Visst det är skillnad i kulturen. Men man får mötas på mitten. Man får bli en SweTurk, det goda från båda länderna! En rolig mix och det blir många skratt. Sen självklart kan det vara svårt för mig ibland att förstå vissa regler och normer. Men man får bara lära sig att acceptera det och försöka förstå. Det svåraste med detta är egentligen distansen. Vi träffas ungefär varannan månad, men jag saknar honom varje dag. Det positiva med distansen är väll att när man väl ses, så tar man inte varandra för givet. Man lever i nuet och man vill inte släppa taget om varandra. Fortsättning följer...
Vi ses, See you, Görüşürüz!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar